Ledare: Avtal med mycket stor täckning på den finländska arbetsmarknaden

Parterna på arbetsmarknaden har slutit tjänste- och arbetskollektivavtal för cirka två miljoner finländska löntagare.

De olika branschavtalen följer centralorganisationernas ramavtal från den 13 oktober 2011. För branschernas del slutfördes förhandlingarna i allmänhet mycket nära tidsfristen, kl. 16 den 24 november. Av de stora branscherna nådde transportfacket AKT en uppgörelse natten mot måndagen den 28 november.

Ramavtalet har ambitiösa mål. Man försöker skapa stabilitet och förutsägbarhet, främja ekonomisk tillväxt och stärka konkurrenskraften. Man siktar på att trygga löntagarnas köpkraft och förbättra sysselsättningen.

Ramavtalet omfattar ett stort antal utredningar, åtgärder och förbättringar relaterade till utveckling av arbetslivet, löntagarnas ställning och den sociala tryggheten. Dessa kommer att genomföras av centralorganisationerna, även i samarbete med statsmakten.

Staten genomför å sin sida de utlovade åtgärderna inom bl.a. beskattning och utkomstskyddet för arbetslösa. Avtalets kostnadseffekter är måttliga och likadana för alla branscher. Under den första avtalsperioden, 13 månader, är effekten 2,4 procent och under den andra, tolv månader, 1,9 procent.

Branschvisa förhandlingar har förts om fördelningen av de
ovannämnda procenter mellan en generell höjning och en lokalt
avtalad pott. Variationerna har varit stora.

På Pardiamedlemmarnas avtalsområden har man kommit
fram till olika lösningar. Detta beror på att det finns varierande
behov och möjligheter att tillgodose behoven inom de olika
områdena.

De ingångna avtalen tryggar Pardiamedlemmarnas köpkraft
och bidrar till stabilitet i löntagarnas privatekonomi. Avtalen
möter i rimlig grad de behov som har kunnat tillgodoses
inom den utsatta tiden.

Ramavtalet återställer samförståndet i det finländska samhället
i ett läge där det finns mycket osäkerhet i omvärlden.
Samtidigt stärker det löntagarnas möjligheter att påverka samhällsutvecklingen.
Gott så.

Pardias förhandlingschef Harri Sirèn